Förr hade många gårdar hampaodling för hushållet. Av hampan tillverkades rep och kläder. Sedan förbjöds den och kunskapen om den glömdes bort i nästan ett sekel. I dag hittar du växten i kampsportsdräkter, proteinpulver, hudkrämer och som CBD. Hampan har blivit en del av träningsvärlden, och mycket talar för att den kommer att synas mer. Här går vi igenom vad hampan faktiskt kan bidra med, och vad som är bra att känna till innan du köper.
Från rep till gi
Hampa är en av våra äldsta kulturväxter. I Sverige har den odlats sedan medeltiden, främst för att göra rep och textilier av de starka fibrerna. Efter flera decenniers förbud blev odlingen tillåten igen 2003, och i dag växer intresset snabbt.
Ett av de mest synliga exemplen inom träning finns på kampsportsmattan. Inom brasiliansk jiujitsu, BJJ, har dräkter av hampa blivit ett eget segment. Det amerikanska märket Datsusara började tillverka gi:s av hampa redan 2008 och beskriver sin Combat Gi som världens första BJJ-gi av helt hampa. Jackan är vävd av tyg på 580 gram per kvadratmeter och byxorna av 376 gram per kvadratmeter. I dag finns hampa-gi:s också från bland andra Flow Kimonos, Senso och brittiska RAINE, och vissa märken blandar hampa med bomull. Inverted Gear har till exempel en gi med 80 procent bomull och 20 procent hampa.
Varför hampa? Fibrerna är långa och starka, och den som har tränat i en hampa-gi beskriver den ofta som slitstark, luftig och bekväm. Tyget blir mjukare med varje tvätt. En sak att känna till är att en gi av ren hampa kan släppa fibrer i början. Datsusara rekommenderar därför att den tvättas två till tre gånger innan den används första gången.
Mindre lukt och färre bakterier?
I kampsport, där man ligger nära varandra på samma matta, är hygien viktigt, och hudinfektioner är ett känt problem. Flera tillverkare marknadsför därför sina hampa-gi:s som naturligt antibakteriella. Datsusara uppger till exempel att hampan motverkar mikrober som stafylokocker.
Det finns visst stöd för det i forskningen. Hampa innehåller ämnen som kan ge en antibakteriell effekt, bland annat cannabinoider och fenoliska ämnen från ligninet, det ämne som gör växtväggarna styva. En studie visade att obearbetade hampfibrer hade antibakteriell verkan mot bakterien Staphylococcus aureus. Men forskarna konstaterade också att effekten beror på hur fibrerna bearbetas, och de behövde anpassa hela tillverkningskedjan för att egenskaperna skulle bevaras i det färdiga tyget.
Läs mer om hampatextil på hampamagasinet.se.
Hampa i shakern: ett växtbaserat protein
Nästa ställe där hampan har tagit plats är i proteinpulvret. Hampaprotein görs av hampfrön, och det har blivit ett vanligt alternativ för den som vill äta mer växtbaserat.
Skalade hampfrön innehåller i genomsnitt omkring 36 procent protein, och det som blir kvar när oljan har pressats ur fröna, hampamjölet, innehåller drygt 40 procent. Hampaprotein innehåller alla nio essentiella aminosyror, men aminosyran lysin finns i lägre mängd, och det gör att proteinkvaliteten blir något lägre än för animaliskt protein.
Proteinkvalitet mäts ofta med ett mått som kallas PDCAAS, där 100 procent är högsta betyg. Skalade hampfrön ligger på omkring 63–66 procent, i nivå med bönor och linser. Kasein från mjölk ligger på 100 procent och nötkött på 92 procent. Att skala fröna förbättrar både hur lättsmält proteinet är och dess kvalitet.
För den som tränar betyder det att hampaprotein fungerar bra som en del av kosten, särskilt för den som äter vegetariskt. Hampfrön innehåller dessutom fibrer och omättade fetter.
CBD: populärt men omgärdat av regler
CBD, cannabidiol, är ett av de ämnen som finns i hampa. Det är inte berusande, och det marknadsförs ofta som ett medel för återhämtning efter träning.
I idrotten är CBD inte förbjudet. Världsantidopingbyrån WADA har tagit bort CBD från dopinglistan, men däremot är cannabinoiden THC förbjudna vid tävling. För THC finns en gräns i urinen på 150 nanogram per milliliter. CBD-produkten måste därför vara helt fri från THC.
Bra för kroppen – och för planeten
En stor del av hampans popularitet handlar om miljön. För många som tränar är hållbarhet en allt viktigare del av hur man väljer kläder och kosttillskott, och där har hampan flera fördelar.
Den växer snabbt. Enligt den europeiska branschföreningen EIHA tar det fyra till fem månader från sådd till skörd, och plantan kan bli upp till fem meter hög.
Den binder koldioxid. När hampan växer tar den upp koldioxid ur luften. EIHA har räknat ut att varje ton skördad hampstjälk motsvarar ett upptag på omkring 1,6 ton koldioxid.
Den kräver lite bekämpningsmedel. Hampa angrips av få skadedjur, och insekts-, ogräs- och svampmedel kan i de flesta fall undvaras, enligt EU-kommissionen.
Den är snål med vatten. En sammanställning av 28 studier visar att hampa har 38 procent lägre vattenbehov och 60 procent lägre vattenavtryck än bomull, som de flesta träningskläder och gi:s annars görs av.
Att tänka på innan du köper
- Kolla hur mycket hampa produkten innehåller. Många kläder är blandningar, och en gi med 20 procent hampa har inte samma egenskaper som en av ren hampa.
- Tvätta en ny hampa-gi innan första passet. Ren hampa kan släppa fibrer i början.
- Se hampaprotein som en del av helheten. Kombinera gärna med andra proteinkällor för att få i dig alla aminosyror i tillräcklig mängd.
- Var försiktig med CBD. CBD-produkter får inte innehålla THC. Var selektiv med var du handlar och läs alltid innehållsdeklarationen.
Hampan har gått från rep och textilier till kampsportsmattan, proteinshakern och hälsohyllan. Den är inget mirakelmedel, men för den som vill träna i slitstarka kläder och äta mer växtbaserat, med ett material som också är skonsamt mot miljön, finns det goda skäl att ge den en chans.